SJÖGRÄSETS ROLL I HAVET

INTERJVU, SJÖGRÄSETS ROLL I HAVET, CRISTOFFER BOSTRÖM,
MARINBIOLOG, ÅBO AKADEMI

Elin Wikström: Du är kustekolog, jobbar med vattenväxter och djur som lever i vattenväxtsamhällen och specialist på ålgräsängar. Ålgräsängar finns i Skärgårdshavet, i Skandinavien och på många andra håll i världen. Var?

Christoffer Boström: Ålgräset har en global utbredning och det finns längs alla kuster utom i Arktis och Antarktis. Den sydligaste förekomsten i Europa finns i Portugal, i norr finns det ålgräs på Grönland.

EW: Vilka djur och växtarter är utmärkande för ålgräsängarnas ekosystem här i Skärgårdshavet?

CB: Miljön i Östersjön är ett brackvattensystem vilket gör att vi förutom ålgräset har ett 10-tal andra sötvattenväxter i våra ålgräsängar. Borstnate och ålnate till exempel. Det är bara här och i tropikerna som det förekommer så många olika vattenväxter i samma äng. Fast där är de andra arterna riktiga sjögräs. Här är det bara ålgräset som är klassificerat som äkta sjögräs med marint ursprung. Ålgräsängarna är samlingsplats för nästan alla bottendjursarter vi har här i Östersjön. Till skillnad från tångbältena som också har hög artrikedom har ålgräsängarna genom sitt speciella rotsystem en enormt rik flora nere i själva havsbotten också. 

EW: Hur djupt växer rötterna?

CB: Ålgräsrötterna är 10 – 15 cm långa och rötterna på borstnate och ålnate ungefär 10-30 cm.

EW: Vilka är de viktigaste djuren?

CB: Olika slags kräftdjur, musslor, nålfiskar, abborre och spigg. Ålgräset fungerar som ett viktigt skafferi för de här arterna. Nålfiskar är typiska för ålgräsängarna och lever inte i samma utsträckning i andra miljöer. De är släkt med sjöhästarna och är roliga på det sättet att de ofta står på höjden för att likna ålgräset.

EW: Är ålgräset inte viktigt för torsken också?

CB: Nej. Torsk har inte funnits i någon större utsträckning i Skärgårdshavets kustområde på många år. Ålgräset har inte samma betydelse för torsken här i Östersjön som på tex västkusten i Sverige. Där är det speciellt viktigt för årsgammal torsk. I områden där ålgräsängar har försvunnit har även de ettåriga torskarna försvunnit. Forskarna på västkusten har väldigt bra koll på hur mycket ålgräs som har försvunnit, hur mycket torsken har minskat och den förlorade torskrekryteringens ekonomiska värde på marknaden.

EW: Finns det ingen koppling i Skärgårdshavet mellan minskande ålgräs-bestånd och hot mot kommersiella arter?

CB: Inte direkt. Men försvinner t ex bottendjuren i ålgräset finns det färre födosökningsområden för t ex abborren. Enligt våra beräkningar finns det totalt 20 – 40 kvadratkilometer ålgräs i Skärgårdshavet idag. Flundran kräver rena sandbottnar, om ålgräset försvinner kanske dessa förändras till obrukbara grusbottnar.

EW: Har ålgräset minskat i Skärgårdshavet?

CB: Det vet vi inte, men det är sannolikt eftersom siktdjupet i vattnet minskat flera meter sedan 1940-talet. Ålgräsets utbredning begränsas nämligen av ljustillgång. I övriga länder finns det bra bakgrundsdata men inte här. I Skandinavien totalt finns det ungefär 2000 – 4000 kvadratkilometer ålgräs.

EW: Ålgräsängarna bidrar med en rad ekosystemtjänster. Vilken roll spelar de i kustområdets ekologi?

CB: Det finns många typer av ekosystemtjänster som på ett eller annat sätt är knutet till människans välbefinnande. Det finns de som är lätta att greppa och de som man kanske inte direkt tänker på. 

EW: Börja med de lätta.

CB: Då handlar det om fiske och ålgärsängarnas funktion som skafferi och dagis åt fisk, musslor och kräftdjur. Sen är de viktiga för den globalt sett minskande artmångfalden vilket är något som forskarna är angelägna om att försöka mäta i ekonomiska termer, men som är ganska svårt. Forskning i Danmark har visat att när ålgräset har försvunnit så har bottensedimenten blivit väldigt instabila. Det som förut hade varit fina sandbottnar ombildades till grova stenbottnar. En annan viktig tjänst som det har är alltså att stabilisera havsbotten - ålgräsängarna motverkar erosion. Det är därför det är så viktigt att bevara vattenvegetationen i kustområden med hög frekvens av stormar. Ibland talar vi t.o.m. om människoliv länkat till förekomst av vattenvegetation.

EW: Hur menar du då?

CB: Jo, om det hade funnits ordentliga mangrovebestånd skulle det inte ha sett ut som det gjorde i efter orkanen Katrina i södra USA år 2005. I USA är de väldigt måna om att få tillbaka mangroven. Dessutom är tusentals människor i u-länder direkt beroende av det protein som sjögräsängarnas fisk utgör. Sen finns det ju andliga värden och estetiska värden kopplade till vattenvegetation. Ytterligare ett skäl att bevara sjögräset är turismen. Det sammanlagda värdet av varje turist som åker till Australien i två veckor för att kunna få se sköldpaddor räknas sannolikt i miljontals kronor per år.

EW: Hur är det med turism kopplad till ålgräset här i Skärgårdshavet?

CB: Den är minimal och borde absolut utvecklas! Det är intressant att ålgräset förr i tiden hade en väldigt stark roll skandinavisk kultur. På 18 och 1900-talen var ålgräset kopplat till jordbruk, det användes som isoleringsmaterial i hus, som fyllning i dynor och madrasser, man skördade ålgräs och la ut på åkrarna som gödsel eller använde det som djurfoder. Idag är kopplingen mellan människan och ålgräset bruten och här skulle det behövas någon slags effektiv kampanj. Inställningen hos de flesta turister är: - Blä, sjögräs mellan tårna är äckligt! De vill ha en ren sandstrand och förstår inte att ålgräset några meter ut faktiskt gör strandstranden ren och försvinner det blir stranden allt sämre och till slut en grusig liten bukt där ingen vill bada. Uppfattningen att allt som är grönt och sliskigt runt fötterna är obehagligt måste omvärderas. Det är synd att vi i länder som förr haft en stark sjögräskultur, som här i Skandinavien, inte längre ser sjögräset som något positivt. Men det är ju som med så mycket annat i dagens läge, häst och vagn ersattes av bilar, konstgödsel användes istället för ålgräs-gödsel. Men här finns en potential till ”eko-boom” och man skulle kunna ”branda” ålgräset i form av olika produkter som en baby madrass eller stolsdyna med ålgräs som fyllningsmaterial. Allt som är grönt och ekologiskt är ju inne nu så nog skulle det kunna gå att hitta på någonting kul.

EW: Tapeter?

CB: Ja, sjögräs är ju ett fantastiskt material med flera olika applikationer inom konst och för bruksföremål. Det skulle vara coolt att ha en ålgräsdyna eller flätad ålgräskorg.

EW: Finns det några fler ekosystemstjänster?

CB: Det finns mängder av ekosystemstjänster hos ålgräset som ännu är helt oupptäckta, framförallt medicinska, genetiska och kemiska. Idag används essenser från ålgräs i vissa skönhetsmedel och det finns gourmetbutiker som säljer havssalt med små smulor av sjögräs som tillsats.

EW: Du talade om ekosystemtjänster som man kanske inte direkt tänker på, vilka är de då?

CB: Ja, sjögräsens roll som kolsänka är helt underskattad. Deras maximum kapacitet att binda kol per hektar överskrider faktiskt regnskogarna i Amazonas. Det har att göra med att sjögräset har så stor del av sin biomassa nere i havsbotten som jag nämnde tidigare. Så mycket som 30 % av ålgräsets kapacitet som kolsänka har hittills gått förlorad, sett ur ett globalt perspektiv. Det kommer att användas som trumfkort i debatter och forskningsansökningar. Sjögräs fungerar även som en näringssänka eftersom växten ju tar upp och lagrar näringen i form av organiskt material. Sedan har vi ju det estetiska värdet av en vacker, vajande sjögräsäng. Detta är en ekosystemtjänst som är svår att mäta, men viktigt för t ex dykturismen.

EW: Vilken roll har ålgräsängarna i Skärgårdshavets ekologi?

CB: I den yttre skärgården saknas fröväxterna som finns i den inre skärgårdens skyddade vikar. Därför är ålgräsens roll unik där. Den berikar en annars väldigt artfattig sandbotten så ur biodiversitetsperspektiv är ålgräsängarnas väldigt viktiga.

EW: Kan man säga att ålgräset också har en vattenrenande funktion?

CB: Jo, den filtrerar partiklar och tar upp näring, men den får största delen av näringen från havsbotten inte från vattnet.

EW: På vilket sätt är övergödning ett hot mot ålgräset?

CB: För det första; alla växter mår bra av lite extra näring, det vet vi. Men påväxten på bladen ökar ju mer näring det finns i vattnet och påväxtalger växer mycket fortare än sjögräset. Ålgräset är som alla växter beroende av ljus, när påväxten på bladen ökar får de mindre ljus, växer sämre och då minskar utbredningen på långsikt. För det andra; övergödningen orsakar stora drivande algmattor. När jag och min grupp dök i går var ålgräset täckt av ett halvmeter tjockt lager drivalger!

EW: Vad är det för typ av alger?

CB: Trådalger. Typsikt för dem är att de växer så snabbt i jämförelse med ålgräset som är en perenn och växer väldigt långsamt. Mattorna av trådalger blockerar inte bara ljuset de skapar också syrebrist. Speciellt så här på våren. Det såg för bedrövligt ut med små späda ålgräs som kämpade för livet under drivalgerna. Det gör uppväxten på våren enormt tuff för arten. Det är som om du skulle slänga en massa kompost i din rabatt på våren när växterna är på väg upp. De kvävs. Det blir för mycket av det goda.

EW: Och orsaken till stora mängden av trådalger är att havet är överbelastat med fosfor och kväve?

CB: Ja.

EW: Utfiskning är ett annat hot mot ålgräset. På vilket sätt då?

CB: Rovfisken äter småfisk. De små fiskarna äter olika sorters kräftdjur. Till exempel betande kräftdjur som tånglusen. Kräftdjuren äter alger och algerna påverkar ålgräset. När rovfisken försvinner på grund av utfiskningen så kommer småfisken att öka kraftigt och de för ålgräset så viktiga betarna att minska.

EW: Vilka är småfiskarna?

CB: Här i Skärgårdshavet är det abborre, mört, spigg. Där du bor på svenska västkusten så är det svart smörbult. Den har ökat helt enormt.

EW: Och rovfisken. Är den torsk på svenska västkusten?

CB: Ja och i Skärgårdshavet är den gädda och gös. När abborren och den svarta smörbulten ökar i antal går mer kräftdjur åt som föda åt dem. Kräftdjuren eller ”betarna” som de också kallas lever av alger som växer på ålgräsets blad. När kräftdjuren försvinner så minskar betningstrycket och då blir trådalgerna fler. Alltså, både övergödningen och utfiskningen måste åtgärdas för att nå ett bättre resultat för ålgräsängarna och hela Östersjön för den delen.

EW: Vilka åtgärder görs mot utfiskningen?

CB: Det görs inte tillräckligt tydligen. Det behövs striktare begränsningar av fisket för att fiskbeståndet ska återhämta sig. Nu är jag inte fiskekolog så det här är inte min grej, men med krafttag i fånsgtkvoterna globalt och i Östersjön, skulle vi kunna få tillbaka några starka årsklasser med rovfiskar. Utfiskningen är lika illa för ålgräset som övergödningen.

EW: Och trådalgerna är ingen ny art som har hittat hit?

CB: Nej, det handlar om arter som alltid funnits här men som nu växer explosionsartat på grund av övergödningen. Mängden trådalger som produceras under en säsong är så stor att systemet inte förmår bryta ner dem utan att det skapas syrebrist och andra problem.

EW: Är inte trålning också ett hot mot ålgräset?

CB: Inte här i Skärgårdshavet. Här trålar man inte i ålgräs. Men globalt sett är bottentrålning ett stort hot eftersom det dels innebär utfiskning och dessutom fysisk förstörelse av bottnen. Även om det också är strikt reglerat så är det ett problem. Inte bara för ålgräset. Det är ett hot mot tex sköra, långlivade koraller också.

EW: Och muddring och båtaktiviteter?

CB: Ja, det stämmer. Kustbyggnation är också ett problem, i Skärgårdshavet är ålgräsängarna som tur är placerade i områden där det är olämpligt att bygga. På svenska västkusten är det raka motsatsen. Ålgräset finns i havsvikarna som är mest populära för båtsällskapen att bygga marinor vid. Alla fysiska ingrepp som bojar, ankring, dumpning av muddringsmassor och sandsugning är ett hot mot ålgräset.  Sandtäckt skulle kunna utgöra ett hot här.

EW: Vad är det?

CB: Sand som sugs upp för användning inom industrin. Den finaste sanden finns ju där ålgräset finns.

EW: Är det något mer du vill säga om hoten?

CB: I tillägg till övergödningen är det kanske mest överhängande hotet mot ålgräsängarna i Skärgårdshavet en fartygs- eller oljeolycka. Det skulle totalt förstöra inte bara ålgräsängarna utan hela kustekosystemet. I den här regionen är det speciellt den genetiska aspekten som oroar mig. Ålgräset här kan inte återetablera sig på samma sätt i som i övriga Östersjön. Det är vanligt bland många arter, även bland landväxterna, att de inte förökar sexuellt vid sina nordligaste utbredningsgränser. Alltså, när växten inte har optimala miljöförhållanden så satser den ingen energi på sexuell reproduktion utan sprider sig enbart genom vegetativ, könlös fortplantning. De måste alltså återetableras vegetativt på samma sätt som man förökar krukväxter med sticklingar. Växten blommar aldrig. Den hinner aldrig producera frön för säsongen är så kort. Om en ålgräsäng försvinner här i Skärgårdshavet så försvinner en unik klon eller individ som har anpassat sig i Östersjön under tusentals år och den kommer inte tillbaka!

EW: Är ålgräset som vi kommer att transplantera så gammalt?

CB: Jo, helt säkert, men den negativa påverkan är nog försvinnande liten. Vi använder oss av skott från en livskraftig, flera hektar stor äng för att etablera en ny äng, som i sin tur kommer att göra nytta på ett annat ställe i kanske hundratals år framöver.

EW: Vad skulle hända om alla ålgräsängar här i Skärgårdshavet försvann i morgon?

CB: Vi skulle förlora mycket av den lokala artrikedomen och unika kloner. Fast de flesta arterna vi har i Östersjön är generalister, de hittar en ny nisch även om ett område förloras.

EW: Går det att restaurera förlorade ålgräsängar?

CB: I USA finns flera bra exempel på att det går. I Sverige görs de första testerna i sommar med olika metoder. Även Polen skall starta ett program. En metod bygger på frön, en annan på transplantation av hela plantor som sätts ned sedimentet. Frömetoden är mer kostnadseffektiv. Att sätta ned plantorna en och en för att etablera flera hektar är dyrt. Plus att då måste du ta ålgrässticklingar från ett ställe till ett annat vilket innebär att utbredningen minskar på stället det hämtas från. Med frön sår du ut räntan på ditt kapital istället för att ta 10 % av ditt kapital och sätta ut det på ett nytt ställe för att växa. Det kan ju lyckas i Skärgårdshavet, vi får se…