Okänd
Tuntematon
Unkown
”Det här en buske från ett tempel i Nara som jag hittade på min resa till Japan 1998 och snöskulpturtävlingen i Nagano i samband med vinter-OS. Vi hade gjort en avstickare till staden Nara i närheten av Kyoto för att besöka de gamla templen där. Busken tillhör familjen Solanaceae (samma familj som tomat, paprika och potatis) och växte vid en bäck intill en gångbro. De en och en halv meter höga buskarna var planterade i rader på bägge sidor om bron och fulla av röda bär som såg ut som pyttesmå tomater. Jag tog några bär i fickan och när jag kom tillbaka till Finland planterade jag fröna.
”Det här en buske från ett tempel i Nara som jag hittade på min resa till Japan 1998 och snöskulpturtävlingen i Nagano i samband med vinter-OS. Vi hade gjort en avstickare till staden Nara i närheten av Kyoto för att besöka de gamla templen där. Busken tillhör familjen Solanaceae (samma familj som tomat, paprika och potatis) och växte vid en bäck intill en gångbro. De en och en halv meter höga buskarna var planterade i rader på bägge sidor om bron och fulla av röda bär som såg ut som pyttesmå tomater. Jag tog några bär i fickan och när jag kom tillbaka till Finland planterade jag fröna.
De första plantorna finns fortfarande kvar. De är ungefär 50 cm höga trädaktiga buskar och ger rikligt med röda bär varje år. Buskarna tål inte frost (jag har försökt odla de utomhus året runt) så de får övervintra i källaren. Jag har delat med mig av dem till många vänner och några har dem inomhus som vanliga krukväxter. På vintern fäller de löven och är därför inte särskilt vackra som rumsväxter, men på sommaren blir de lummiga buskar utomhus.
Jag kallar växten Paprikabusken från Kyoto. De är tämligen seglivad och lättskött. Jag har aldrig smakat på bären och de kan, liksom många andra bär i familjen Solanaceae, potatisen till exempel, vara giftiga, men å andra sidan påminner de lite om paprika och går kanske att äta.
Den får mig att minnas de fina japanska klostren med sina lugna och vackra trädgårdar.
Donator: Arja Maarit Puhakka, Kirjala
”Tämän pistokkaan löysin 1998 Japanin matkallani (Naganon lumiveistoskilpailu olympialaisten yhteydessä), kun poikkesimme Kioton lähellä sijaitsevassa Naran kaupungissa tutustumassa vanhoihin temppelialueisiin. Solanaceae heimoon kuuluva pensas (tomaatti, paprika ja peruna) kasvoi pienen kaarisillan kupeessa, puron varrella . Sitä oli istutettu riveihin sillan molemmin puolin ja puolitoistametriset pensaat olivat täynnä punaisia marjoja, kuin pieniä tomaatteja. Otin taskuuni muutaman marjan ja istutin niiden sisältämät siemenet multaan kun palasin Suomeen.
Ensimmäiset istuttamani yksilöt ovat edelleen olemassa. Ne ovat n. 50 cm korkuisia puuvartisia pensaita ja ne tuottavat joka vuosi paljon punaisia marjoja. Pensaat eivät kestä kylmää (olen kokeillut kasvattaa niitä ulkona ympärivuotisesti), joten ne talvehtivat minulla kellarissa. Olen jakanut näitäkin kasveja monelle, ja jotkut kasvattavat niitä sisäoloissa tavallisina huonekasveina. Talvella pensaat pudottavat paljon lehtiä eivätkä siksi ole kovinkaan kauniita huonekasveja, mutta kesällä ne kasvavat ulkona tuuheiksi pensaiksi.
Kioton paprikapensas, joksi pensasta kutsun, on siis varsin sitkeähenkinen ja helppohoitoinen. Marjoja en ole koskaan maistanut, ja ne voivat olla myrkyllisiä solanaceae –heimon tapaan (vrt. Perunan marjat), mutta toisaalta ne ovat hieman paprikamaisia eli ehkä ne jopa kelpaisivat syötäviksi.
Minulle Kioton paprikapensas tuo aina mieleen hienot luostarit ja niiden hillityt japanilaiset puutarhat.”
Lahjoittaja: Arja Maarit Puhakka, 21610 Kirjala
“This is a bush from a temple in Nara that I found on my trip to Japan and to the snow sculpture contest in Nagano in connection to the winter Olympics in 1998. We had made a detour to the city of Nara near Kyoto to visit the old temples there. The bush belongs to the family Solanaceae (the same family as tomato, sweet pepper and potato) and grew next to a river with a footbridge. The one and a half meter high bushes were planted on both sides of the bridge and were full of red berries, which looked like tiny tomatoes. I put a couple of berries in my pocket and when I came back to Finland I planted the seeds.
The first plants are still alive and are now about 50 cm high and bears plenty of red berries each year. They don’t survive frost (I’ve tried to keep them throughout the year) so over winter they are stored in the cellar. I have shared them with many friends and some keep them indoors permanently in flowerpots. Because the leaves drop in wintertime they are not very pretty as indoor plants. Outdoors in summertime they turn into thriving bushes.
I call this plant the Sweet Pepper Bush from Kyoto. They are quite tenacious of life and manageable. I have never tasted the berries and they might, as many other berries in the Solanaceae family, be toxic, but on the other hand they look a bit like sweet pepper so it could be ok.
Makes me remember the lovely Japanese cloisters and peaceful, beautiful gardens.”
Donator: Arja Maarit Puhakka, Kirjala
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar